Tre små bollar

I natt födde Manko tre kattungar. En var svart och två var cremeröda. Jag ska lägga ut några bilder på de små underverken senare :D

Nyheter!

Nu ska vi avslöja en fantastiskt rolig nyhet som vi har hållit för oss själva fram tills nu.

Är ni beredda?!!!


Manko ska bli mamma snart. Det är nog bara några dagar kvar till hon ska föda om ens de. Måste säga att det är väldigt spännande, och jag är ganska nervös. Jag har suttit och kollat på YouTube samt läst om hur man ska agera före/under/efter förlossningen. Hoppas verkligen inte att det blir några komplikationer, men katter brukar fixa födseln utomordentligt. Jag tror bara att det blir mellan 2-4 ungar, Manko är ju inte så stor trots allt. Så ifall någon är sugen på en kittenmitten senare så är det bara att höra av sig. Vi ska självfallet vaccinera, chippmärka och veterinärbesikta kattungarna före leverans. Kattungarna kommer att vara över 12 veckor innan de släpps ifrån oss. De kommer att kosta kring 400-600 kr. Pappan till ungarna är förstås Helmer, och han är ju den snällaste katten som finns :P. Vi tänker behålla en själv, och en ska nog mest troligt Micke ha, få se om det blir någon över efter det. Men som sagt är ni intresserade hör av er :D. Jag ska försöka vara flitig med kameran och lägga ut nå bilder på Manko. Ni ska se hennes mage, man kan tro att hon ska föda ut ett gäng fotbollspelare, de sparkar som fan.. :P

ha det bra :D

.......

Det här var tider























Jag önskar att man kunde spola tillbaka tiden, ändra på de saker som blev fel och uppleva de goa stunderna en gång till. Fast vissa saker får förbli orörda. Som att vara stark nog att ta de beslut som man borde ha gjort tidigare, fast inte vågat, stark nog att stå upp för mig själv, sånt ändrar man inte på.

Fan vad jag saknar Julia och Emma. Det var tider då man kunde ta på sig dojjerna och gå till varandra... Promenadavstånd, haha så är det inte längre tyvärr.. Nu är det kilometrar, mil, massor med mil, för många mil, förjävla många mil ifrån att ens prova att promenera. Men det finns bil, och buss, så varför klagar jag egentligen?! Svaret är enkelt. Tänk dig att du är en godisnarkoman, du vill ha godis fast kanske inte just precis nu. Det som lugnar dig är att du vet att en påse med "gott" ligger i skafferiet och väntar på dig. Även om du inte är sugen här och nu så vet du att du kan gå och ta en godis när som helst. Byt ut ordet gott mot vänner, och lägg till mer kärlek i själva kontexten så har ni svaret.

I all denna klagan så är jag otroligt glad för eran skull att ni har hittat er två fina karlar att dela livet med. Det viktigaste är ju att ni trivs där ni bor och är lyckliga. But I'll always miss u ^^

Good friends
are like stars
You don't always see them
but you know they're always there





Btw Julia kommer du hem något i december? :D

Hej igen!

Nu sitter man vid datorn, halvt blöt efter duchen och trött som fan. Jag kan egentligen bara gå och sova, men eftersom klockan är redan halvtio känns det lite dumt. Så ska försöka att skriva några rader här istället :)

Vad har hänt de senaste månaderna då?!! Ja många dödsfall både inom familj och utanför. Det var så hemskt när man fick höra om de två unga syskonen som frontalkrockade med en buss påväg mot piteåhållet. Jag mådde så dåligt den dagen, gick tänkte på deras familj, vänner och de inblandade i krocken. Hemskheter... Och inte blev det bättre av att morsan ringde och berättade att pappan till barnen hade frågat farsan ifall han hade sett en lösspringande hund på vägen när han plogat. Syskonen hade en hund som överlevde krachen, men eftersom hundar lätt faller i chock efter en olycka så hade den bara sprungit ut i skogen och vägrat komma tillbaka. Men som tur är så har de lyckats fånga in jycken igen, vilket känns skönt.

Sen har Ronnys farfar nyligen dött. Det var heller ingen höjdare. Alla var ledsna, grät hit och dit (även jag), och värst var det väl för Evy (ronnysfarmor) som alltid har haft sin make vid sin sida, som en vän, en person att älska och som alltid har älskat en tillbaka. Man kan ju föreställa sig hur det skulle kännas... But life goes on vare sig man vill eller inte.

Tiril min Tiril, Hugia och Jäger har också lämnat oss. Jävla helvetes skit. Saknar krabaterna så mycket. Tiril som har haft lunginflammation en längre tid fick äntligen somna in från hennes plågor. Ingen antibiotika hjälpte, och sista tiden hon var hos oss plågades hon ordentligt. Så jag fattade det svåra beslutet att avliva henne, huvva.. Och Hugia.... Hon som alltid var en hejjare på att klättra trots hennes storlek, hade mest troligt ramlat ner från övervåningen på terrariet och brutit ryggraden. Helt förlamad var hon i bakkroppen. Det fanns inget att göra åt saken. De på veterinärkliniken tyckte att de snällaste skulle vara att låta henne somna in, och så blev det. Men allt gick fint, Hugia somnade in i lung och ro. Jag och Ronny grät en skvätt innan vi pussade henne farväl, och blicken man fick tillbaka sa bara tack, jag älskar er.

Jäger som alltid har klarat av sina ömsningar utan komplikationer avlev tyvärr under senaste ömsningen. Suck för sjukdomar och död...

Sov gott allihopa! Hoppas ni har det bra!



Nu till lite roligare nyheter. Tomheten efter Tiril resulterade i en ny råttbebis, som vi hämtade i måndags. Vi har inte kommit på något namn än, men det lutar åt Taran. Lepra och Casca fick genast mer energi och livsglädje när den nya vännen anlände. De som säger att djur inte kan sörja sin kamrat har fel, fel, fel, det kan de visst. Underskatta inte deras intelligens, känslor lever inte bara i människan, glöm inte det.
Sen så har vi även skaffat oss en majsjuvenil vid namn Katla. Hon står nu där Hugias terrarium stod, och ja det känns mindre tomt där med. Jag var lite skeptisk till en början, men Ronny ville prompt ha en. Min skeptis började när jag fick höra att majsormar äter möss och små råttungar. Vaaa!!! Kan vi inte köpa en gecko istället!?? Svaret blev Nej. Suckar...Som den råttälskande jätte bäbisen jag är så blev detta den mindre roligare delen i att köpa en orm. Men Katla är fin, jag tycker ändå om ormar trots deras matvanor. Vi köper trots allt bara frystmat till henne. Skulle aldrig tänka mig att ge henne en levande råtta/mus, aldrig!!!

Jag ska lägga upp nå bilder senare på djurparken :D


ha det fint så länge!!!

hoj

Ny blogg!

Detta är min nya blogg som jag ska försöka skriva i nån gång i sänder.

Tyvärr har jag inte orken att skriva något vettigt nu, men det kommer :D



ha det bra så länge :)